Från pinnpojke till 3D-ritningar på mindre än ett arbetsliv

– Jag började som ”pinnpojke”, som det kallades, berättar Per-Arne.

Den riktiga titeln var utsättningspraktikant. Det innebar att hjälpa en utsättare, alltså mättekniker, i det dagliga arbetet med att rita upp kartor för ledningar i marken, var det ska grävas, var kopplingarna in till fastigheterna finns och så vidare. Idag görs detta med hjälp av digitala verktyg och ingen pinnpojke behövs längre.

Över åren har han bytt arbetsuppgifter flera gånger, vilket är en av fördelarna han ser med att arbeta i kommunen. Och det är verkligen ingen dålig resa att gå från pinnpojke till chef för driftavdelningen på Tekniska kontoret.

Otrolig teknisk utveckling

Det har varit en otrolig utveckling i teknik inom Per-Arnes yrkesområde under de år han arbetat, men han ser det inte som något negativt.

– Det är intressant när saker förändras och man hittar nya möjligheter, säger han.

Och viss teknik har verkligen ändrat arbetssättet över en natt.

Den stora skillnaden idag är att arbetsuppgifterna kan utföras med färre medarbetare. På 70-talet sopade man fortfarande torget i Kolsva för hand och slog Ströbohög med lie. Idag har man GPS-sändare i sopmaskinerna för att hålla koll på hur långt man kommit, och Ströbohög klipps med en fjärrstyrd gräsklippare.

– Trots det har jag aldrig varit med om att någon personal friställts på grund av att man infört ny teknik, säger Per-Arne. Vi har också skyndat långsamt i Köping, för att inte införa teknik som är för dyr eller inte fungerar tillfredsställande än.

Fler klagomål trots högre standard

Har själva arbetsuppgifterna ändrats då?

Nej, egentligen inte. Man slog nästan lika mycket gräs förr trots att det fick göras för hand med lie. Men andra saker gjorde man istället mindre av.

– Det var färre lekparker, blomplanteringar och inte lika mycket gator och asfalt att ha hand om, säger Per-Arne. Det var istället fler grusvägar, och så har ju både Köping och Kolsva expanderat väldigt.

Från 1974 och runt 15 år framåt tror han att det byggdes runt tio nya lekplatser i Kolsva till exempel. Behoven var större. Och kraven från allmänheten ökade också.

– Vi får in fler klagomål idag, säger Per-Arne. Men jag tror inte att det betyder att arbetet vi utför är sämre, utan att det finns fler kanaler in och allt är mer lättillgängligt.

Snarare tycker Per-Arne att standarden är högre idag, trots mindre personal. Och det har man tekniken att tacka för. Arbetet utförs enklare och effektivare. Även de material som man arbetar med har utvecklats mycket. Avloppen byggdes förr med tunga betongrör, medan det idag används rör av plast som går att lyfta mycket enklare. Det är fortfarande slitsamt att arbeta ute inom yrkesområdet, men inte lika slitsamt som förr, är slutsatsen.

– En negativ förändring är att arbetet i trafikmiljö blivit tuffare och farligare, säger Per-Arne. Men å andra sidan pratade man aldrig arbetsmiljö förr, medan det nu är en av de första sakerna vi planerar för. Och det är enbart till det bättre!

Myter och missuppfattningar om arbetet

Vilken tycker du är den största missuppfattningen om det ni gör?

– Jag skulle säga att man är sig själv närmast. Alltså, att det är svårt för allmänheten att förstå helheten, säger Per-Arne.

Det kan handla om att man inte förstår varför det dröjer innan man plogar vissa gator, eller varför man inte kan ändra körturerna från gång till gång för att det ska bli lite mer rättvist.

– Det finns en plan för allt vi gör. Vi har rutiner som är utarbetade för att göra vårt arbete så effektivt som möjligt.

En annan missuppfattning, som man åtminstone fick höra mycket förr, är att man som kommunalarbetare inte behöver prestera. Men den myten vill Per-Arne slå hål på.

– Vi har samma press på kvalitet, effektivitet och att hålla kostnaderna nere som andra privata entreprenörer, säger han. Och jämfört med andra så håller vi hög effektivitet.

3D-ritningar direkt in i maskinerna

Finns det något i den teknik som kommer idag som har samma wow-faktor som de moderna plogbilarna?

– Nja, man reagerar inte på samma sätt över utvecklingen längre, konstaterar Per-Arne.

Men när man nu bygger det nya bostadsområdet Skogsledens förlängning använder man sig av digital maskinstyrning, vilket verkligen känns som framtiden. Det innebär att man kan ladda in ritningar rakt in i grävmaskinen så att maskinisten kan se en 3D-bild av det som ska grävas. Maskinen samlar även inmätningsdata så att projektören dag för dag kan se hur långt man kommit. Och om något skulle behöva ändras kan det skickas nya ritningar snabbt och lätt till grävmaskinen.

Från helt manuellt ritade kartor över ledningar till detta på mindre än ett arbetsliv, det är rätt galet faktiskt.