Kommunvapnet

Varför ett kors?

Man har antagit att korset i Köpings sigill har att göra med bygdens tidiga kristnande. Under 1000-talet kom anglikanska munkar på missonsresor till Köping. Köpingskorset finns till exempel också på de brittiska öarna och på Bornholm.

Korset kan enligt en annan teori härstamma från den så kallade Olofskulten. Den norske kristne kungen Olof Haraldsson vistades vid Mälaren år 1029. Han fick status som helgon efter sin våldsamma död i slaget vid Stiklestad året därpå. I Köping var tron till Olof stark och levande. Den första kyrkan i Köping uppkallades efter Olof, en Olofsmässa hölls på hans dödsdag. En pilgrimsled utvecklades till Olofs reliker i St Olofskyrkan i Trondheim. Den gick från Mälardalen, Köping, till Trondheim och kallas för Romboleden.

Köpings medeltida stadssigill

Det äldsta exemplaret av Köpings stadssigill är från 1378 och sitter på ett pergamentsbrev som rör ett byte av jordegendomar. Sigillet har texten S’:CIWITATIS: KOPVNGH (det vill säga Köpings stads sigill) runt ett likarmat kors på ett rutmönster. Tre av korsets armar är korsade så att de egentligen liknar tre kors. Till höger om korset finns en latinsk majuskel (stor bokstav); ett K som lätt kan förväxlas med ett R.

Det moderna vapnet

Den moderna versionen av Köpings vapen liknar det medeltida sigillet men korset är ett latinskt kors. Bokstaven K har uteslutits. Motivet sitter på en så kallad fransk sköld som krönts av en murkrona med fem krenelerade torn, en symbol för stad.

Stadsvapen utformades efter heraldikens regler om sköldens utformning, bilder och färger. Köpings vapen utgörs av blasoneringen: "ett latinskt kors i blått med de trenne armarna korsade, i fält av guld". Nuvarande utformning fastställdes av Kungl Majt 1947. Stadsvapnet är kommunens officiella symbol. Kommunstyrelsen beslutar om vapnets användning.