4. Bostäder

Du kan klicka runt i kartan och läsa mer om varje område. Du kan tända och släcka lager i menyn längst ner till höger.

Öppna kartan i ny flik

Bostadsutbud

Köping ska vara en levande stad med attraktiva, trygga och inspirerande boendemiljöer där våra invånare trivs och mår bra. Då krävs att kommunen hela tiden ser till helheten och växer med ansvar. Genom god fysisk planering och genomtänkta projekt kan kommunen skapa förutsättningar för att tillgodose en växande befolkning.

Det behöver byggas fler bostäder i kommunen för att möta de behov som finns, både av både kommunens bostadsbolag och privata byggherrar. För att möjliggöra detta fordras att kommunen upprätthåller en egen planreserv för bostäder, som bör innehålla en diversitet i utförande så olika behov kan tillgodoses. Därutöver är det viktigt med en god samverkan med privata aktörer inom byggbranschen och att kommunen också främjar privata initiativtagare genom planläggning av privat mark.

Köpings nuvarande bostadsutbud beskrivs kortfattat i bilagan Planeringsunderlag. Kommunen har antagit nya riktlinjer för bostadsförsörjning som belyser behoven av olika slags bostäder de kommande tio åren. Fördjupningen av översiktsplanen blickar längre fram än så.

Planeringsunderlag, avsnitt Bostäder (PDF) Pdf, 6 MB.

Ställningstaganden:

• Fördjupningen av översiktsplanen för Köpings tätort utgår från ett befolkningsscenario där det behövs 550 nya bostäder i centralorten till år 2030, 800 till år 2040 och 1000 till år 2050, jämfört med antal bostäder år 2019.
• De utbyggnadsområden och förtätningsmöjligheter som är utpekade i kartan täcker ett större behov än så, och därför ska de utbyggnadsområden för bostäder som ligger längst från centrum genomföras först när de mer centrala delarna är genomförda.
• Kommunen ska möjliggöra för bostadsbyggande genom att ha en reserv av detaljplanerad mark för bostadsändamål som kan möta variationer i efterfrågan.
• Kommunen ska eftersträva att det finns ett varierat utbud av bostadstyper, upplåtelseformer och bostadsstorlekar för att möta olika personer och familjers behov och önskemål.

Goda och hållbara boendemiljöer

Hållbart boende

Köping ska arbeta aktivt för en hållbar utveckling. Att möjliggöra byggnation och tillföra bostäder som underlättar för ett hållbart liv är av stor vikt. Planeringen för nya bostäder ska genomsyras av tre hållbarhetsaspekter; ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet.

Trygghet

Trygghet är en fråga som lyfts fram i kommunens utvecklingsmål. När man pratar om trygghet behöver man skilja på aspekterna ”upplevd trygghet” och ”faktisk trygghet”. Den upplevda tryggheten är det som folk känner och upplever medan den faktiska tryggheten är den faktiska risken att råka ut för något. Det är viktigt att ta hänsyn till båda aspekterna vid planering av befintliga och nya bostadsområden.

Grönskande utemiljöer

Grönska, natur­miljöer och parker kan ge skönhetsupplevelser och välbefinnande. Flera forskningsstudier visar sambanden mellan gröna miljöer och hälsa. Mycket grönska i grannskapet ökar befolkningens motivation till fysisk aktivitet, men forskningen visar att det inte räcker med ett grönområde i närheten av bostadsområdet, grönskan ska helst finnas runt husknuten också. Därför behöver vi förtäta grönskan när vi förtätar eller bygger städer. Träd bidrar med svalkande skugga varma dagar, grönska kan skapa en oas av tystnad och lugn.

Ställningstaganden för goda och hållbara boendemiljöer:

• Tätortsutvecklingen ska till stor del baseras på förtätning och komplettering så att befintlig infrastruktur kan användas. Detta kan ske genom att bebygga exempelvis parkeringsytor, tomma ytor och impediment.
• Bostädernas närmiljö ska erbjuda en stimulerande och tillgänglig utemiljö under alla årstider.
• Kommunen ska verka för att öka den fysiska tillgängligheten för alla boende i alla bostäder. Vid ny- och ombyggnation ska bostäder utformas med god tillgänglighet, och på ett sätt så att trygghet skapas och gemenskap främjas.
• Trygghetsaspekten ska finnas med i hela processen från idé till färdig bostad.
• Vid om-, och nybyggnation av bostäder ska det så långt det är möjligt finnas gröna miljöer inom ett avstånd på max 50 meter från bostadstomten, det kan vara en innergård eller mindre parkyta. Inom 300 meter bör det finnas en park eller grönområde.
• Parker, grönområden och gång- och cykelvägar i planerade bostadsområden ska vara färdigställda innan eller samtidigt som inflyttning sker.

Funktionsblandning

Köping är en relativt funktionsuppdelad stad. De sydöstra delarna består uteslutande av verksamheter och är folktomma efter arbetstidens slut. Andra områden består nästan helt av bostäder och är mer eller mindre tömda på befolkning under dagtid. Med funktionsblandning menas att arbetsplatser, bostäder och fritidsutbud finns i anslutning till varandra, i stället för i stora renodlade områden. En mer funktionsblandad stad kan minska det totala behovet av transporter och kan kännas tryggare och trevligare eftersom det blir liv och rörelse under en större del av dygnet.

Vissa typer av arbetsplatser är enkla att integrera med bostäder, exempelvis kontor, kaféer och butiker, medan andra kräver mer eftertanke. Verksamheter kan vara störande, medföra mycket trafik eller gestaltningsmässigt vara svåra att anpassa till boendemiljön. Samtidigt kan verksamheter längs med vägar fungera som bullerskydd för bakomliggande bostadsbebyggelse och erbjuda ett attraktivt skyltläge. Köping har ingen ambition att exempelvis uppföra bostäder i delar av äldre industriområden, så som vissa städer gör, men verksamheter och bostäder kan ligga i kvarter i närheten av varandra, så som planeras i exempelvis Ullvi ängar eller på åkermarken norr om Marieberg.

De områden som i kartan är utpekade som mångfunktionell bebyggelse kan innehålla både bostäder och olika slags verksamheter.

Ställningstaganden

• Olika slags arbetsplatser och verksamheter som inte är störande, inte medför störande trafik och där byggnaderna gestaltningsmässigt kan anpassas till omgivande bebyggelse, kan finnas i och i direkt anslutning till bostadskvarter.
• Där förutsättningar finns planeras med fördel för mindre kontor, service och handel i bottenvåningar på flerbostadshus. Detta är främst aktuellt i Köpings centrum, invid lokala centrum eller andra platser med stort flöde av människor.
• De befintliga verksamheter som inte har någon omgivningspåverkan och som finns i eller intill bostadskvarter och centrum ska ges så goda förutsättningar som möjligt i förhållande till övriga intressen, eftersom de bidrar till en funktionsblandning.
  

Motverka boendesegregation

Köping, och många andra svenska städer, har under andra halvan av 1900-talet byggts ut på ett sätt som tydligt skiljer villaområden från flerbostadsområden, ofta med trafikleder emellan, vilket gör att boendesegregationen mellan socioekonomiskt starka respektive svaga områden blir framträdande i stadsstrukturen. En väl sammanhållen stad handlar om att dess invånare får likvärdig och jämställd tillgång till utemiljöer, service och annat utbud, att staden är trygg och säker för alla och att det är möjligt att bo kvar i den stadsdel man trivs i, trots olika socioekonomi. Staden bör inbjuda människor att mötas oavsett bakgrund och livssituation så att de kan ha ett väl fungerande vardagsliv tillsammans.

Ställningstaganden:

• Kommunen ska planera för att på sikt åstadkomma ett varierat bestånd av bostadstyper, upplåtelseformer och bostadsstorlekar i alla delar av staden för att långsiktigt motverka boendesegregation och möjliggöra kvarboende i sin del av staden i olika skeden av livet.
• Vid förtätning ska man, där så är lämpligt utifrån hänsyn till stadsbilden, komplettera med de bostadstyper som saknas i området för att skapa en mer blandad stad.
• Nya bostadsområden ska eftersträva en blandning av bostadstyper.
• Service, mötesplatser och/eller samlingslokaler ska inkluderas i bostadsområden där det är lämpligt, för att främja möten och gemenskap.

Boende för personer med olika behov av stöd

Kommunen ska tillhandahålla olika former av boende till personer med behov av stöd. Kommunen har ansvar för att ordna ett första boende för vissa nyanlända som fått uppehållstillstånd. Personer med olika slags funktionshinder kan erbjudas bostad i ett gruppboende, nedan kallat LSS-boenden. Boende för äldre med högre grad av vårdbehov tillhandahålls på så kallade särskilda boenden.

Fler lägenheter för äldre med stora omvårdnadsbehov och/eller demenssjukdom kommer behövas och plats reserveras därför för detta i några av de på kartan utpekade utbyggnadsområdena.

Tillgången till alternativa boendeformer för äldre är en central fråga för att klara den demografiska utvecklingen. Det finns skäl att anta att tillgång till alternativa bostäder på den öppna bostadsmarknaden, såsom trygghetsboenden, skulle minska behovet av särskilt boende. Sådana bostäder som är anpassade till äldre som är vid god hälsa och till största delen klarar sig själva, kallas i nedanstående ställningstaganden för seniorbostäder.

Ställningstaganden:

• Kommunen ska kunna tillhandahålla olika former av särskilt boende i goda boendemiljöer. Dessa bostäder ska erbjuda både service, självständighet och integritet för de boende.
• Kommunen ska sträva efter en geografisk spridning på det bostadsbestånd som erbjuds de behövande.
• Vid försäljning av kommunal mark inför exploatering för bostäder ska kommunen beakta behovet av bostäder med inriktning mot särskilt stöd och service.
• LSS-boenden/gruppboenden ska som huvudregel integreras i det ordinarie bostadsbeståndet.
• LSS-boenden/gruppboenden som kan ha behov av avskilda lägen ska spridas till olika delar av staden och kommunen.
• Särskilda boenden för äldre bör placeras så att kollektivtrafik kan användas av personal och anhöriga.
• Särskilda boenden för äldre behöver ha en utomhusmiljö av god kvalitet.
• Vid nybyggnation av särskilt boende bör välfärdsteknik ingå som en naturlig del.
• Nya seniorbostäder kan med fördel placeras centralt i staden för att stärka stadskärnan och bidra till ett socialt liv för våra äldre.
• Seniorbostäder bör ha nära till park eller grönområde med god tillgänglighet.

Hästnära boende

Ridsport är en stor fritidssysselsättning i Sverige. Hagar där hästar betar bidrar till att bevara ett öppet odlingslandskap vilket är positivt för landskapsbild och den biologiska mångfalden, framför allt när det gäller kulturbetesmarker. Samtidigt trängs många befintliga hästgårdar undan när städerna växer. Det kan bli intressekonflikter mellan hästhållning och boende, bland annat på grund av allergener, och regelverket kring detta styr hur nya bostäder kan planeras. Därför är hästar en fråga som behöver lyftas här i översiktsplanen.

Många människor vill bo med närhet till sina hästar, men alla vill inte eller har inte möjlighet att äga en egen gård. Hästnära boende kan innebära att de boende inom området delar ett stort hästintresse och gemensamt äger eller sköter anläggningar för hästverksamhet, exempelvis ridvägar, hagar och stall. Att erbjuda hästnära boende ger fler människor möjlighet att ha häst.

Ställningstaganden:

• Kommunen ska utreda möjligheten att planlägga för hästnära boende, i första hand i närheten av ridskolan.
• Vid utformning av stadsnära hästboende ska karaktären på området av lantlig jordbruksmiljö bevaras genom att nya bostäder placeras och utformas med hänsyn till intilliggande bebyggelse och landskap. Tillräckliga ytor för hästhållningen behöver säkerställas, liksom tillgången till ridstigar.