Agda Östlund

Agda Östlund uppfostrades till att tänka själv och vara jämlik sina bröder. Att hon växte upp i ett arbetarhem hade samtidigt stort inflytande för de frågor som skulle engagera henne i framtiden. Agda Östlund blev en av de fem första kvinnliga riksdagsledamöterna i Sverige, och hon var även den första kvinnan att stiga upp i riksdagens talarstol.

Ett rum med kokspis

Tillsammans med sina föräldrar och tre bröder växte Agda Östlund i en lägenhet som bestod av ett rum med kokspis. Byggnaden är i dag riven men låg i hörnet av nuvarande Karlbergsgatan – Theodor Dahls gata. Agdas far arbetade som filare på Köpings Mekaniska Verkstad och var tvungen att arbeta extra för att få lönen att bli tillräckligt hög för att få gå och rösta. Agdas mamma kom från en bergsmanssläkt från Linde bergslag, men hennes fars förmögenhet och gård tvingades ifrån honom efter en ekonomiskt svår situation. Kanske var det också därför hon uppmanade Agda att skaffa sig ett yrke, så att hon inte skulle behöva vara beroende av en man för att bli försörjd.

Politiskt uppvaknande

Under storstrejken för rösträtt 1902 väcktes tanken att även hon som kvinna borde delta i protesterna, det blev ett politiskt uppvaknande. Ett år senare hade Agda gått med i Stockholms allmänna kvinnoklubb som en av de ledande företrädarna. Snart var hon klubbens ordförande och det dröjde inte länge innan Agda blev invald i Socialdemokratiska kvinnokongressens verkställande utskott. Hon reste runt i Sverige och höll tal för att få arbetarkvinnor att bli politiskt medvetna och organisera sig. Med sin bakgrund hade hon stor insikt i arbetarnas situation.

Efter ett av Agda Östlunds första offentliga tal om rösträtt i Stockholm, 1907, frågade en vän henne hur hon fick mod att tala. Svaret har blivit ett kärt citat.

Den eviga kampen

Klassperspektivet var alltid närvarande under de två decennier som Agda Östlund satt i riksdagen. De frågor som engagerade handlade om sexuell undervisning, bättre vård för barnsängskvinnor och nyfödda barn, moderskapspenning, kvinnors rätt till arbete, nykterhet, lag mot kvinnomisshandel, fredsarbete, lika pension för kvinnor och män och rätten till abort. Den första abortlagen var också det sista som Agda kämpade för innan hon avgick från riksdagen. Lagen var bara ett första steg i vad hon själv ville reformera och hon skulle heller inte hinna se den utveckling som följde i kvinnorättsfrågor efter det. Två år efter sin avgång gick Agda Östlund bort efter en tids sjukdom, 72 år gammal. Hennes arbete har spelat en stor roll för de rättigheter som kvinnor i Sverige i dag kan åtnjuta.

Om bilderna

1. Agda Östlund talar vid möte. Foto: Arbetarrörelsens arkiv
2. Agda Östlund tillsammans med sina kollegor i riksdagen där hon valdes in som suppleant 1924. År 1933 blev hon ordinarie ledamot. Foto: Ulla Lagerklints samling, Marianne Lagerklint
3. Agda Östlund i riksdagen samt Olivia Nordgren, Trelleborg. Reportage för tidningen Idun. Foto: Karl Sandels samling, Historisk bildbyrå