Information om socialtjänsten

Via den här länken kommer du till Socialstyrelsens information om socialtjänsten

Bra att skriva ut! Föräldrabroschyren "Socialtjänsten arbetar för barns bästa"

Vad innebär en utredning hos socialtjänsten?

En utredning syftar till att samla in uppgifter om familjens behov. Efter det görs en bedömning om familjen behöver stöd från socialtjänsten och i sådana fall vilket typ av stöd.

När en ansökan om stöd kommer till socialtjänsten ska en utredning inledas direkt.

Utredning som inleds från en anmälan föregås oftast av en förhandsbedömning.

Det finns också lagstiftning som reglerar i vilka fall en utredning ska inledas direkt utan förhandsbedömning. Det handlar om barn som misstänks ha blivit utsatta för, eller bevittnat, våld.

Så här görs en utredning

I en utredning tar vi tillsammans med familjen reda på vilka behov familjen har och hur vi på bästa sätt kan tillgodose dessa. Under utredningen pratar vi med föräldrarna om vad som fungerar och vad som fungerar mindre bra i familjen. Socialtjänsten försöker alltid, så långt det är möjligt, göra utredningen i nära samarbete med barnet och familjen.

Vi pratar också med barnet för att få en uppfattning om hur barnet själv ser på sin situation, om viktiga personer som barnet har runt sig, hur barnet upplever skola, vänner och fritid. Svaren används sedan som ett stöd i samtalet med barnet.

Socialtjänsten kan också samtala med barn utan vårdnadshavarens samtycke. Detta finns reglerat i lagstiftning.

Barns behov i centrum (BBIC) används som verktyg för att strukturera och inhämta uppgifter i utredningen.

Utredningen ska vara klar inom fyra månader

En utredning ska vara klar inom fyra månader, om det inte finns särskilda skäl till förlängd utredningstid. Utredningens upplägg görs i samförstånd med familjen. Även familjen kan lämna förslag på kontakter som kan tillföra viktiga uppgifter till utredningen. Utredningen avslutas med en bedömning
och beslut på vilken insats barnet och familjen behöver och vem som ska genomföra insatsen.

Du får reda på vad som står i utredningen

En färdig utredning ska delges vårdnadshavaren och barnet, om det fyllt 15 år. Det finns möjlighet att lämna synpunkter på utredningen och få dem antecknade. De som berörs av beslutet ska få ett skriftligt beslut där motivering av beslut framgår. Beslut kan även överklagas genom förvaltningsbesvär och ett brev om hur överklagan kan göras följer med beslutet.

Felaktigheter, missnöje och beröm

Personal inom socialtjänsten i Köpings kommun strävar efter bra bemötande,
gott samarbete och hög rättssäkerhet vid handläggningen av ärenden.

Är du inte nöjd med handläggningen av ditt ärende och om du inte vill eller kan prata med din handläggare, kan du alltid kontakta verksamhetschef för Verksamhetsområde myndighet.

Du kan också vända dig till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) som är den myndighet som granskar socialtjänstens arbete.

Du kan även lämna klagomål och synpunkter här

I det fall du vill lyfta upp något positivt som vi har gjort för dig kan du lämna det direkt till handläggaren eller teamledaren.

Om socialtjänstlagen

Socialtjänstlagen (SoL) bygger på frivillighet. Enligt socialtjänstlagen ska socialnämnden verka för att barn och ungdomar växer upp under trygga och goda förhållanden. Det ska i första hand göras i samarbete med familjen och dess nätverk.

Om LVU - Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga

Ibland måste socialtjänsten utreda barns situation, utan att föräldrarna samtycker till detta. Det händer att en utredning leder fram till att socialtjänsten gör en bedömning som föräldrarna inte går med på. Då får socialnämnden överväga om det finns skäl till använda sig av den tvångslagstiftning som finns - Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga - LVU.

Varje beslut som rör ett barn måste grunda sig på en bedömning av vad som är bäst för just det barnet.

Frågor och svar om LVU

Informationen är hämtad från Socialstyrelsen.

Vad är LVU?

LVU är en förkortning på en svensk lag som heter "lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga". Lagen ger det svenska samhället genom socialtjänsten möjlighet att skydda barn och unga som är under 21 år. Men den mesta hjälpen som socialtjänsten erbjuder barn och föräldrar är frivillig och då behöver socialtjänsten inte använda sig av beslut enligt LVU.

Hur länge har LVU funnits?

Den lag som gäller idag kom år 1990 men Sverige har haft lagar som har reglerat omhändertaganden av barn även tidigare.

När kan det bli aktuellt för socialtjänsten att omhänderta barn?

Ett beslut om omhändertagande enligt LVU måste baseras på att det finns en påtaglig risk för att barnets hälsa eller utveckling skadas. Det kan handla om missförhållanden i hemmiljön eller barnets eget beteende. Våld eller kränkande behandling från familjen är ett exempel, ett annat är att barnet själv utsätter sig för fara, använder droger eller begår brott. Ett krav är också att det kan antas, eller att socialtjänsten vet, att föräldrarna och barnet inte samtycker till vården.

Kan religion vara ett skäl till att ett barn omhändertas?

Nej, religion är inte en grund för ett omhändertagande av ett barn. Ett omhändertagande enligt LVU måste alltid utgå ifrån att det finns påtaglig risk för att barnets hälsa eller utveckling skadas. Det kan antingen handla om missförhållanden i hemmiljön eller att barnets eget beteende innebär risker.

Kan föräldrar som inte pratar svenska få tolkhjälp vid ett omhändertagande?

Ja. Socialtjänsten ska precis som andra svenska myndigheter använda tolk om man har kontakt med någon som inte kan prata svenska. Man ska också översätta dokument som har skrivits om det behövs.

Hur går det till när socialtjänsten fattar beslut om omhändertagande av barn? Är till exempel polisen inblandade?

Det börjar med att socialtjänsten på något sätt får information om att ett barn far illa eller riskerar att fara illa. Socialtjänsten har då i uppdrag att utreda barnets behov av stöd och skydd. Det arbetet ska utgå ifrån vad som är bäst för barnet.

Om barnet behöver skyddas och placeras akut och vårdnadshavarna inte lämnar sitt samtycke kan socialtjänsten besluta om ett omedelbart omhändertagande. Det innebär att barnet tas om hand och placeras på en gång mot vårdnadshavarnas vilja. Domstolen ska sedan avgöra om socialnämndens beslut ska gälla. Socialnämnden har möjlighet att ta hjälp av polisen vid själva omhändertagandet, men bara om det är nödvändigt.

Om situationen inte är akut men socialtjänsten ändå bedömer att barnet behöver tvångsvård lämnar socialtjänsten in en ansökan till domstolen. Domstolen avgör då om det finns skäl för vård med stöd av LVU.

Vad kan föräldrar göra om deras barn omhändertas? Kan de överklaga? Är omhändertagandet för alltid?

Ja, föräldrar kan överklaga beslut om tvångsvård av deras barn. Det är alltid en domstol som ska avgöra om ett barn ska omhändertas. Det beslut domstolen fattar kan föräldrarna överklaga.

Både barnet och vårdnadshavarna har rätt till ett offentligt biträde, vilket innebär juridisk hjälp som betalas av staten. Så fort tvångsvård inte längre behövs så ska den upphöra. Beslutet om tvångsvård ska övervägas eller omprövas av socialnämnden minst var sjätte månad.

Finns det risk att omhändertagna barn utnyttjas, eller till och med säljs?

Svenska myndigheter säljer inte barn. Risken för att placerade barn utnyttjas av någon är precis som för andra barn väldigt liten. Alla barn som placeras ska få en egen socialsekreterare på socialtjänsten som har i uppgift att följa upp hur barnet har det. Socialtjänsten har ett långtgående ansvar för att barn som är placerade inte utnyttjas.

Vad finns det för lagar och skydd som garanterar att omhändertagna barn har det bra?

Socialtjänsten har alltid ansvar för att placerade barn får god vård. Familjer som vill bli familjehem utreds av socialtjänsten och HVB måste ha tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) som är tillsynsmyndighet för socialtjänsten.

Socialtjänsten ska också noga följa vården av placerade barn. I det ingår att prata med barnet, besöka barnet där han eller hon bor och att prata med familjehemmet eller personalen och barnets vårdnadshavare. Ett minimum är att beslutet om tvångsvård ska övervägas eller omprövas av socialnämnden var sjätte månad. Så fort tvångsvård inte behövs ska den upphöra.

I svensk lag står det att alla som får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa bör anmäla det till socialnämnden. Det gäller också placerade barn. Personal i verksamheter som vänder sig till barn och unga måste genast anmäla. Personal på HVB som uppmärksammar missförhållanden och risker i vården om barn och unga är skyldiga att genast rapportera detta till ansvarig för verksamheten.

Hur många barn blir omhändertagna varje år i Sverige?

År 2020 fattades beslut om tvångsvård enligt LVU för totalt 3486 barn i hela landet. Då ingår både omedelbara omhändertaganden och andra beslut om vård enligt LVU.

Källa: Socialstyrelsens officiella statistik om socialtjänstinsatser till barn och unga år 2020

Har barnet rätt att bli placerad i en familj med samma religion?

Det är viktigt att barnet får behålla kontakten med sitt ursprung, sitt språk och sin kultur. Socialtjänsten ska i första hand undersöka om det går att placera barnet i ett hem i barnets nätverk. Vad som är bäst för barnet ska alltid beaktas. Socialtjänsten har ett ansvar för att utforma vården på ett sätt som främjar barnets samhörighet med familj och personer som är betydelsefulla för barnet, samt kontakt med hemmiljön.

Finns det en regel att placera barnet i samma stad som familjen?

Socialtjänsten ska försöka placera barnet nära hemmet för att inte bryta kontakten med hemmiljön. Helst bör placeringen göras i samma kommun. Men det finns situationer när det inte är bäst för barnet att placeras nära föräldrarna, till exempel om barnet är omhändertaget på grund av övergrepp från familjen.

Vilka krav finns på familjehem som ska ta hand om barn som har omhändertagits?

Ett familjehem ska ha förutsättningar för att erbjuda barnet vård som är trygg, säker, ändamålsenlig och präglad av kontinuitet. Familjehemmet ska också ha förutsättningar att tillgodose barnets specifika behov. Det är socialtjänsten som utreder att möjliga familjehem lever upp till kraven och de ska också följa vården noga.

Hur mycket får man betalt för att vara familjehem?

Det bestäms med hänsyn till varje barns behov av insatser och därmed vilken arbetsinsats som kommer att krävas av just det familjehemmet. Det finns nationella rekommendationer för ersättning som Sveriges kommuner och regioner (SKR) publicerar, det är en organisation för kommuner.

När kommer barnet tillbaka till sin familj? Får barnet vara med och bestämma det?

Så fort vård enligt LVU inte behövs ska den upphöra. Om barnet fortfarande är i behov av vård kan placeringen fortsätta frivilligt med stöd av socialtjänstlagen (2001:453), SoL. Utgångspunkten är att barnet ska återförenas med sina föräldrar så fort målet med vården är uppnått. Placeringen ska inte pågå längre än nödvändigt.

Om det finns en påtaglig risk för att barnets hälsa eller utveckling skadas om han eller hon flyttar från ett familjehem kan socialtjänsten besluta att barnet inte får flytta. Ett sådant beslut tas alltid med hänsyn till barnets bästa. Barnet har alltid rätt att få relevant information och ska ges möjlighet att framföra sina åsikter.

Kan föräldrar få hjälp så att de kan få hem sina barn?

Socialtjänsten ska ge vårdnadshavarna och föräldrarna till placerade barn råd stöd och annan hjälp som de behöver. Det kan till exempel vara erbjudande om föräldrautbildning, samtalsstöd, stöd i föräldrarollen och stöd i kontakten med dem som vårdar barnet.

Om en familj har visat sig vara skadlig för ett barn, varför kan andra barn i familjen omhändertas?

Socialtjänsten gör alltid en bedömning i det enskilda fallet, alltså för varje barn. Om det finns en påtaglig risk för att ett barns hälsa eller utveckling skadas och det inte finns samtycke till frivillig vård ska socialtjänsten besluta om vård enligt LVU. Socialtjänsten ska inte vänta med att ingripa till dess att ett barn har skadats.

Jag har inte träffat mitt barn på flera år. Kan socialtjänsten bestämma det?

Socialtjänsten har ett ansvar för att barnets behov av umgänge med föräldrar och vårdnadshavare tillgodoses så långt som det är möjligt. Men om det är nödvändigt utifrån situationen får socialtjänsten besluta att umgänget ska begränsas. I vissa undantagsfall kan socialtjänsten även behöva hålla barnets vistelseort hemlig för föräldrar eller vårdnadshavare.

Frågor och svar om LVU på engelska

Frågor och svar om LVU på arabiska