Fria fiskvägar

I Valstaån i Korslöt har det sedan 1500-talet legat både en kvarn och en såg. Resterna av dessa syns i form av stenfundament på åns sidor, som utgör ett vandringshinder för fiskar. Genom att varsamt riva ut det dämme av sten och betong som stoppar upp vattnet kan fisken återigen vandra fritt förbi Korslöts kvarnlämning, något den inte gjort på många hundra år.

Ett samarbete mellan flera aktörer

Dammutrivningen utfördes av Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund i samarbete med Köpings kommun och Mälarens Vattenvårdsförbund. Projektet finansierades av Köpings kommun och medel för lokala vattenvårdsprojekt (LOVA), och är en del i det större projektet LOVA Fritt fram i Mälarmynnande vattendrag 2.0.

Sofia Uppsäll, exploateringsingenjör i Köpings kommun berättar mer om kommunens syn på projektet: LONA-projektet har gjort dammutrivningen möjlig och Köpings kommun som markägare ser positivt på åtgärderna. Naturmiljön restaureras, den kulturhistoriska platsen lyfts fram och det skapas en vacker plats för besökare. Dammutrivningen är ett intressant projekt att arbeta med och kommunen har en fin samverkan med Sportfiskarna och Mälarens vattenvårdsförbund.

Naturvård och kulturvård i ett

Matilda Åkervall, projektledare från SportFiskarna beskriver fördelarna med projektet: Vi återskapar fria vandringsvägar och levnadsmiljöer för fisk och vattenlevande organismer, samtidigt som vi lyfter fram historien bakom kvarnlämningen och belyser vad som en gång funnits på platsen med informationsskyltar.

Från då till nu

Kvarnen var under en period en såkallad ”tullkvarn” där man mot en avgift kunde få mala sitt mjöl. I framtiden kommer man vid denna plats både kunna ana en bit svensk historia samtidigt som man tittar på lekande fisk och födosökande fåglar i den strömmande vattenmiljön nedströms den gamla kvarnmiljön.

Fisk som kan simma förbi i framtiden

Innan fisken kan vandra helt fritt i Valstaån krävs fler åtgärder i vattendraget. I Köpings centrum finns ytterligare ett vandringshinder som hindrar Mälarfisken från att stiga upp i både Valstaån och Kölstaån – dammbron i Gamla stan. Oberoende av ifall fisken i Mälaren kan ta sig upp i Valstaån eller ej så frigör dammutrivningen i Korslöt ytterligare 3 kilometer vattendrag för den stationära fisken i Valstaån att utnyttja. Detta är av stor vikt för karpfisken färna som finns i Valstaån. Färnan nyttjar strömmande vattenmiljöer inte bara vid lektid utan hela sitt liv.

Sländor, fåglar, öring och flodpärlmussla

Att tillgängliggöra och restaurera strömvattenmiljöer gynnar inte bara fisk utan även många vattenlevande insekter som t.ex. sländlarver. Ett vattendrag rikt på insekter drar i sin tur till sig fågelarter som strömstare och forsärla.

Längre upp i Valstaån, i en avgrening som kallas Venabäcken, finns den hotade flodpärlmusslan. Flodpärlmusslan är helt beroende av en livskraftig öringstam för att kunna fortplanta sig då den i sitt larvstadie parasiterar på öringens gälar för att sedan släppa och gräva ned sig i åfåran. Att öring från Mälaren återigen skulle kunna vandra upp i Venabäcken skulle genetiskt stärka öringstammen i avrinningsområdet och på så vis även gynna flodpärlmusslan.