9. Trafik

Du kan klicka runt i kartan och läsa mer om varje område. Du kan tända och släcka lager i menyn längst ner till höger.

Öppna kartan i ny flik

Övergripande ställningstaganden

För att vårt samhälle och vardagsliv ska fungera behöver vi ha ett framkomligt, trafiksäkert och tillgängligt trafiksystem för alla trafikslag. Klimatomställningen ställer krav på kraftfulla insatser inom bland annat transportsektorn. Vi har alla ansvar för att minska vår miljöpåverkan och Köpings kommun kan se till att skapa möjlighet för hållbara transporter såsom gång, cykel och kollektivtrafik. Risken att omkomma eller skadas allvarligt i trafiken ska minskas och de som bor och rör sig inom staden bör inte hindras eller störas av biltrafiken så att deras livskvalitet påverkas.

Arbetet med trafikfrågor i Köpings kommun idag utgår från översiktsplanen från 2012 och Trafikplan Köping som antogs 2003. Trafikplanen behöver revideras. Det eller de strategiska dokument som tas fram ska överensstämma med, och vidareutveckla, de ställningstaganden som finns i detta kapitel.

Ställningstagandena i detta kapitel gäller centralorten Köping. För att hitta ställningstaganden om kommunikationer i övriga kommunen, se den kommunomfattande översiktsplanen.

Ställningstaganden:

• Strategiska dokument behöver tas fram inom trafikområdet. Syftet med dokumenten ska vara att beskriva hur trafiknäten i tätorten kan utformas för att bättre klara sina respektive uppgifter, i enlighet med nedanstående strategier. Målet med de strategiska dokumenten är säkrare, miljövänligare, trivsammare och estetiskt tilltalande gator för gående, cyklister och motorfordonstrafikanter.
• Kommunen ska verka för att transportsystemet utformas så att det blir rationellt att resa på ett hållbart sätt.
• Kommunen ska se till att kommunens gator och cykelvägar håller en hög standard när det gäller trafiksäkerhet, utformning, tillgänglighet och miljöpåverkan.
• I de fall anspråken på framkomlighet för olika trafikslag står i konflikt med varandra ska framkomligheten för gående, cyklister, utryckningsfordon och kollektivtrafik prioriteras före biltrafikanternas anspråk på framkomlighet. Detta ska särskilt gälla längs huvudnätet för cykeltrafik, och de stråk för kollektivtrafik och utryckningstrafik som kommer pekas ut i kommande trafikplan.
• I de centrala delarna av staden ska stadsmiljön och trafiksystemet utformas med fokus på en attraktiv stadsmiljö samt på gående och cyklister. Här får bilisterna anpassa sig till gång- och cykeltrafikanterna.

Gång- och cykeltrafik

Cykling och promenader har positiva effekter på miljö och folkhälsa. Det är utrymmessnåla, billiga, miljövänliga, hälsosamma och jämställda sätt att ta sig fram. För kortare resor är cykeln det snabbaste och smidigaste alternativet. Cykeltrafiken är en viktig del av Köpings kommuns strävan att skapa en hållbar kommun.

Köping har ett väl utbyggt cykelvägnät men det har saknats en tydlig hierarki för cykelvägnätet. Förbättringar kan alltid göras och förändringar behövs i takt med att tätorten växer. Ett förbättrat cykelnät innebär förbättrad framkomlighet för cyklister och därmed ett ökat antal cyklande, vilket ger positiva effekter för både hälsa och miljö. Detsamma gäller för gångtrafikanter.

Fotgängare skapar förutsättningar för folkliv och möten mellan människor. I stort sett börjar alla resor med en förflyttning till fots, oavsett vilka färdmedel som i övrigt används. Därför är ett ”hela-resan-perspektiv” viktigt att beakta vid såväl planering som detaljutformning.

Köpings kommun har kommit långt i strävan att uppfylla nationella målen för trafiksäkerhet vid gång- och cykelpassager. Arbetet har mestadels handlat om att säkerställa hastighet av 30 km/h för biltrafiken vid passager, vilket innebär att gåendes framkomlighet ökar och säkerheten förbättras.

Både gång- och cykeltrafikanter är mer känsliga för omvägar än bilister. För att göra det attraktivt att gå och cykla är det därför viktigt med ett tillräckligt finmaskigt gång- och cykelnät för att korta ner avstånden och öka tillgängligheten till vardagsmålpunkter.

Det som ingår i översiktsplanens karta är de stråk som utgör huvudnätet för cykeltrafiken. Huvudnätet ska binda ihop alla stadsdelar med viktiga målpunkter som stora arbetsplatser, centrum, järnvägsstation, gymnasieskola, sjukhus och fritidsanläggningar. Delar av huvudnätet kan vara sträckor där cykling sker i blandtrafik men oftast består huvudnätet av separerade cykelvägar som ska vara gena, lättorienterade och med hög komfort och framkomlighet som medger hög hastighet. Utöver det finns ett mer finmaskigt lokalt gång- och cykelnät, ofta utformat för lägre färdhastighet och med beaktande av barns trafikförmåga.

Planering och utformning av gång- och cykelnätet beskrivs mer i kommunens för tillfället gällande trafikplan eller cykelplan.

Viktiga promenadstråk sammanfaller ofta med tätortens grönstruktur som beskrivs i annat kapitel här i översiktsplanen.

Ställningstaganden:

• Förflyttning till fots ska ses som ett eget transportslag och det ska finnas ett väl utbyggt gångvägnät i staden som ger möjlighet att gå den kortaste vägen.
• Kommunen ska fortsätta att bygga ut ett cykelnät som underlättar cykelpendling och andra längre cykelresor i staden, men också för att tillhandahålla säkra cykelvägar till och från exempelvis skolor och fritidsaktiviteter.
• Gång- och cykelvägarna ska upplevas säkra, trygga och trivsamma för alla.
• Drift och underhåll av cykelnätet ska hålla hög kvalitet året runt. Gång- och cykelvägar i huvudnätet ska vara prioriterade framför bilgator när det gäller snöröjning och sandupptagning.
• Vid korsningspunkter med biltrafik längs huvudnätet för cykeltrafik ska cyklisters framkomlighet prioriteras framför biltrafikens framkomlighet, exempelvis genom hastighetsdämpande åtgärder för biltrafiken, cykelöverfarter eller trafiksignaler som prioriterar cykeltrafikanter.
• Kommunen ska höja trafiksäkerheten vid korsningspunkter mellan oskyddade trafikanter och motorfordon. Viktiga målpunkter ska ligga till grund för vilka korsningspunkter som prioriteras.
  
• Fler cykelparkeringar med tak och möjlighet att låsa ramen bör finnas vid viktiga målpunkter, så som vid butiker, offentlig service, fritidsanläggningar och stora arbetsplatser.
• Om uthyrning av elsparkcyklar blir aktuellt i Köping ska kommunen försöka hitta en lösning så att parkering av elsparkcyklarna sker på ett ordnat sätt och att de eventuella kostnader som uppstår för kommunen kan åläggas uthyraren genom avgifter.

Kollektivtrafik

En väl fungerande kollektivtrafik medverkar till en positiv regional utveckling och ett mer hållbart trafiksystem. Kollektivtrafikens betydelse och kommunala ställningstaganden kring regional utveckling utvecklas i kommande kommunövergripande översiktsplan.

Järnvägsstationen och hållplatsen vid Hökartorget utgör befintliga noder för kommunikationer inom Köpings kommun.

Buss

Kollektivtrafiken per buss som trafikerar Köpings gator utgörs av regionbusslinjer mot Eskilstuna via Kungsör, Arboga via Valskog, Skinnskatteberg via Kolsva, samt Västerås via Munktorp, Kolbäck och Dingtuna. Den mest använda hållplatsen, Hökartorget, är en naturlig bytespunkt och knutpunkt i stadskärnan där bussarna bidrar till att befolka platsen. Det finns dock en avsiktsförklaring mellan Köpings kommun och Region Västmanland om att flytta busstrafiken från Hökartorget, på initiativ från Region Västmanland. Köpings tätort har idag ingen stadstrafik men ett flexbussystem med ett 80-tal hållplatser.

Ställningstaganden:

• Den regionala och kommunala kollektivtrafiken ska beaktas vid fysisk planering.
• På de gator där det går bussar i kollektivtrafik ska bussens framkomlighet prioriteras gentemot framkomligheten för övrig biltrafik. Detta kan exempelvis ske genom bussprioritering i korsningar, timglashållplatser med mera.
• Det mest fördelaktiga för Köpings tätort är att samtliga regionbusslinjer angör Hökartorget. I andra hand ska de angöra hållplatser på de gator som omsluter centrum (t.ex. Nygatan, Torggatan, Glasgatan).
• Om Hökartorget avvecklas som hållplats för den regionala busstrafiken ska kommunen se till att Hökartorget och Glasgatan även fortsättningsvis är utformade på ett sätt som gör att de återigen skulle kunna angöra Hökartorget i framtiden.

Järnväg

Tågtrafiken är stommen i den regionala och storregionala kollektivtrafiken och måste ges högsta prioritet. Mälarbanan är viktig för Köpings kommunikationer, bland annat med tanke på arbetspendling. Köpings järnvägsstation är en knutpunkt för kollektivtrafik i tätorten.

Ställningstaganden:

• Stationshusets ägare, verksamhetsutövare, kommunen och Trafikverket behöver alla samverka för att erbjuda resenärerna en så inbjudande, trygg och tillgänglig järnvägsstation som möjligt.
• Restiden med tåg till Stockholm, Västerås, Örebro och andra orter på Mälarbanan behöver minska och kommunen är positiv till åtgärder på Mälarbanan som ökar kapaciteten och kortar restiderna. Dessa åtgärder på befintlig bana får dock inte försvåra eller försena tillkomsten av en ny genare sträckning av Mälarbanan.

Se vidare i avsnitt Framtida järnvägssträckning nedan.

Biltrafik

Persontrafik

Gatorna och vägarna för biltrafik i Köpings tätort har olika primära funktioner, som genomfart, huvudväg eller lokalgata. Hur gatunätet utformas beror på en avvägning mellan anspråken på en attraktiv stadsmiljö, en enkel och lättorienterad miljö, en säker trafikmiljö som inte leder till olyckor, den samlade trafikens anspråk på kapacitet och framkomlighet.

Genom att planera för ett lägre trafiktempo för biltrafiken kan kapaciteten på gatorna öka samtidigt som miljön för stadens invånare kan förbättras vad gäller buller och trafiksäkerhet. En överflytt till större andel hållbara trafikslag är nödvändig av klimatskäl, och då kan gång, cykel och kollektivtrafik behöva få mer av gaturummet. Detta ger ett tryggare och mer flexibelt stadsrum.

Delar av Köpings tätort präglas av ett relativt osammanhängande gatunät med återvändsgränder och så kallade säckgator. Det får fördelen med lite trafik inne i kvarteren och på återvändsgatorna men desto mer trafik på de uppsamlande gatorna som leder ut från kvarteren. Ett mer sammanhängande gatunät minskar onödiga omvägar, fördelar trafiken jämnare och gör det lättare att orientera sig.

När E18 nu håller motorvägsstandard hela sträckan mellan Köping och Västerås kommer antalet tillfällen då trafik leds om via Västeråsvägen länsväg 558 och Ringvägen genom Köpings tätort troligen att minska.

De kapacitetsproblem som upplevs i Köpings tätort idag rör främst köbildning på avfarten från E18 vid trafikplats Strö från Västeråshållet, och cirkulationsplatsen på Bergslagsvägen/länsväg 250 söder om E18 vid trafikplats Strö. Med knappt 20 000 inkommande fordon per dygn börjar den närma sig kapacitetsgränsen för en enkelfältig cirkulationsplats.

Vägnätet i kommunal och regional synvinkel behandlas i den kommunövergripande översiktsplanen.

I kartan visas planerade huvudgator ungefärlig sträckning. I senare skede av planeringen tillkommer lokalgator.

Ställningstaganden:

• Köpings kommun önskar att Trafikverket gör vägplan och genomför trimningsåtgärder vid cirkulation och avfart vid trafikplats Strö.
• Köpings kommun önskar att Trafikverket utreder de övriga brister och behov som finns för persontrafik och godstransporter på det statliga vägnätet i Köpings tätort, och därefter vidtar åtgärder. Det handlar om tillgängligheten till Köpings hamn som är av riksintresse, samt strävan efter cirkulationsplatser i korsning Bergslagsvägen – Lötgatan och Västeråsvägen – Ringvägen.
• Gaturum ska utformas efter deras önskade funktion i nätet men också ta hänsyn till den omgivande bebyggelsen och dess funktioner för att åstadkomma ett attraktivt stadsliv.
• Gatunätet ska vara självförklarande, det vill säga gator ska vara utformade så att den tänkta hastigheten avspeglas i utformningen i form av bredd, beläggning, belysning, träd med mera.
• En del av det utrymme som idag i huvudsak disponeras av bilar kan behöva ersättas av utrymme för gående, cyklister och kollektivtrafik.
• Gatunätet ska planeras för att åstadkomma ett mer sammanhängande huvudnät.

Utryckningstrafik

För att ambulans, polis och räddningstjänst ska kunna nå olika delar av kommunen på så kort tid som möjligt är framkomligheten viktig, särskilt på de gator som ofta används för utryckningstrafik. Vilka gatusträckningar det handlar om ska pekas ut i kommande trafikplan.

Ställningstaganden:

• Längs prioriterade gator och vägar för utryckningstrafik ska utryckningsfordonens framkomlighet beaktas vid ombyggnationer och trafikreglering.
• Längs prioriterade gator och vägar för utryckningstrafik ska kommunen sträva efter att vägytenivån inte översvämmas mer än 20 centimeter vid höga flöden och skyfall. Detta beskrivs utförligare i kommunens kommande dagvattenplan. För de prioriterade gator och vägar där framkomligheten inte kan säkerställas, ska alternativa vägval vara identifierade.

Parkering

Detta avsnitt avser bilparkering. Cykelparkering behandlas i avsnitt gång- och cykeltrafik ovan.

Ställningstaganden:

• Kommunen ska verka för ökat samnyttjande av parkering, både på kommunalägd och privatägd mark
• Planering och reglering av parkeringsplatser i centrala Köping ska göras så att kunder och besökare till centrum gynnas i första hand.
• Kommunen bör utreda hur de stora parkeringsytorna kring centrum kan minskas.
• Kommunen ska ta fram ett policydokument för parkering och en parkeringsnorm vid nybyggnation.
• Utbyggnaden av laddplatser för elbilar bör stimuleras, där de kan anläggas utan att effektuttaget sker på bekostnad av möjligheter till annan etablerling. Kommunen bör generellt vara positiv till att upplåta plats för privata aktörers etablering av laddplatser, även på kommunal allmän plats, där det är lämpligt med hänsyn tagen till aktuell lagstiftning och allmänna intressen.

Godstransporter

Ett fungerande nät för godstransporter av olika slag är av största betydelse för näringslivet nationellt, regionalt och för Köpingsföretag. Det är både transportsystemets kapacitet, dess tillgänglighet, tidsmässiga avstånd och transportkostnader som är avgörande.

De regionala sambanden behandlas i den kommunövergripande översiktsplanen. Här tas de transportsamband upp som har betydelse för planeringen av tätortens struktur.

Sjöfart

Sjöfarten är en viktig del i ett hållbart godstransportnät och för avlastningen av vägtransportnätet. Utbyggnad av slussen i Södertälje innebär att större fartyg kan nå hamnarna i Köping och Västerås. Hamnens kontakt med järnvägen i Köping möjliggör omlastning från järnväg till båt eller långtradare. Mälarfarleden och Köpings hamn är av riksintresse.

Sjöfartens betydelse och utveckling beskrivs mer i den kommunomfattande översiktsplanen.

Ställningstaganden:

• Verksamheten i Köpings hamn ska ges förutsättningar att kunna utvecklas.
• Verksamheten i Köpings hamn ges företräde framför många andra intressen, exempelvis tillåts normalt sett inga nya bostäder och verksamheter som kan störas av hamnens verksamhet.
• Hamnens verksamhet ska dock utvecklas på ett sådant sätt att möjligheterna att utveckla området runt Inre hamnen och Mariakajen med bland annat bostäder inte minskas.
• På lång sikt anser Köpings kommun att hanteringen vid energihamnen i Köping bör avvecklas. Inför nästa beslut om riksintresseanspråk önskar kommunen att Trafikverket överväger om hanteringen vid energihamnen fortfarande är av nationell betydelse. Om så inte är fallet bör denna del av hamnen inte längre bedömas vara en del av riksintresset Mälarfarleden och Köpings hamn.
• Utbyggnadsområdet Sjötullen, och de hamnnära delarna av det befintliga industriområdet Sjötullen där även järnvägsspår finns, ska i första hand vikas åt företag som är beroende av närhet till hamnen.

Järnväg

Järnvägen är av betydelse för företags- och hamnverksamheten i Köping men även för näringslivet i regionen. Därför är det viktigt att järnvägsnätet är väl utbyggt så att godstrafiken kan fungera på ett bra sätt. Detta beskrivs mer i den kommunomfattande översiktsplanen.

Ställningstagande:

• Befintliga industrispår söder om Köpingsån ska behållas för att bibehålla möjligheten till befintliga och framtida godstransporter till industriområdet Byslätten och Sjötullen.

Se vidare i avsnitt Framtida järnvägssträckning nedan.

Lastbilstransporter

Lastbilstransporter i ett regionalt och kommunalt perspektiv beskrivs mer i den kommunövergripande översiktsplanen.

Idag går många tunga transporter förbi Köpings centrala och äldre bebyggelse, på Bergslagsvägen/länsväg 250 och Järnvägsgatan. Den tunga trafiken på Järnvägsgatan är särskilt problematisk då den passerar de vackra stadsmiljöerna Gamla stan och inre hamnen, där några väldigt gamla byggnader i Gamla stan är känsliga mot vibrationer, och det är en väg där många oskyddade trafikanter rör sig på väg till och från järnvägsstationen.

Ställningstaganden:

• Tunga transporter ska så långt det är möjligt lokaliseras till vägsträckor som är utformade för att hantera tung trafik.
• De tunga transporter som ska passera Köping bör styras över från Järnvägsgatan och Bergslagsvägen/länsväg 250 genom staden och i stället passera Köping längs E18-Ängebyleden/länsväg 580-länsväg 250.
• De tunga transporter som ska till hamnen norrifrån eller österifrån bör styras över från Järnvägsgatan och Bergslagsvägen/länsväg 250 genom staden och i stället ta vägen E18-Ängebyleden/länsväg 580 mot hamnen.
• De gator som leder till hamnen, industrierna kring Byslätten samt Nibble industriområde ska kunna klassas för bärighetsklass BK4 och trafikeras av längre fordon.

Farligt gods

Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och produkter, som kan skada människor och miljö vid en trafikolycka. Detta innebär en risk i befintlig bebyggelse och begränsar möjligheterna att utveckla ny bebyggelse i riskområdet. Transporter av farligt gods beskrivs mer i den kommunövergripande översiktsplanen.

I Köpings tätort är E18 och Bergslagsvägen/länsväg 250 primär väg för farligt gods, och Sjötullsvägen-Järnvägsgatan-Norsavägen sekundär väg för farligt gods. På järnvägen och sjövägen transporteras också farligt gods. Farligt gods på E18 passerar kommunens vattentäkt vid Strömotet. Ett annat problem är då E18 är blockerad och trafiken leds om till gamla Västeråsvägen via Ringvägen i Köping. Där kan en olycka få mycket stora konsekvenser för de boende.

Ställningstaganden:

• Det är viktigt att skydda kommunens vattentäkt med hänsyn till transporter av farligt gods. Trafikverket behöver uppmärksamma skyddet för vattentäkten vid åtgärder som kan påverka denna.
• Kommunen ska verka för att förbjuda trafik med farligt gods genom centrala delar av tätorten, såvida inte lossningsplatsen är så belägen.
• Transporter med farligt gods som ska passera Köping bör styras över från Järnvägsgatan och Bergslagsvägen/länsväg 250 genom staden och i stället passera Köping längs E18-Ängebyleden/länsväg 580-länsväg 250.
• Transporter med farligt gods som ska till hamnen norrifrån eller österifrån bör styras över från Järnvägsgatan och Bergslagsvägen/länsväg 250 genom staden och i stället ta vägen E18-Ängebyleden/länsväg 580 mot hamnen.
• Ängebyleden/länsväg 580 bör bli rekommenderad primär väg för farligt gods, i stället för länsväg 250 från trafikplats Strö till korsningen med Nya Hamnvägen.

Framtida järnvägssträckning

Tillgängligheten till effektiva transporter för privatpersoner och näringsliv är en del i omställningen till ett hållbart framtida samhälle. Tågtrafiken ska tillfredsställa både passagerares och godstransporters behov. Därför behöver kapaciteten på banan öka och restiderna med tåg till Stockholm och andra orter behöver minska för att öka förutsättningarna för pendling till och från Köping.

Trafikverket har i åtgärdsvalsstudien ”Förbättrad tillgänglighet inom stråket Stockholm – Oslo” konstaterat att stråket Stockholm – Oslo är transportintensivt och mycket talar för en fortsatt och förhållandevis snabb tillväxt av både person- och godstransporter samtidigt som det finns tydliga brister i stråket.

För sträckan Örebro-Västerås baseras åtgärdsförslagen på en utbyggnad av den befintliga Mälarbanan för att återställa järnvägens funktionalitet och möta marknadens efterfrågan på en utökad trafik. Åtgärdsvalsstudien föreslår att bygga ut befintligt enkelspår Valskog-Björke till dubbelspår i en ny rätare sträckning och att ett nytt stationsläge kan bli aktuellt i Köping.

Planering av systemförändrande infrastrukturanläggningar är processer som pågår under mycket lång tid. Nuvarande osäkerheter för hur Mälarbanan ska utvecklas mot 2040 ger berörda kommuner utmed sträckan stora utmaningar i den översiktliga planeringen. Det är svårt för Köpings kommun att bedriva fysisk planering för tätorten när en så viktig struktur som Mälarbanans framtida järnvägssträckning inte är känd. Därför tog Köpings kommun initiativ till att genomföra en studie av lämplig lokalisering av framtida järnväg så att mark kan reserveras och därmed inte omöjliggöra en framtida järnvägssträckning i centralt läge genom Köping.

Flera överväganden har gjorts i studien av olika alternativa sträckningar. För att möjliggöra för ökad pendling till och från Köping önskas ett så centralt stationsläge som möjligt. Man försöker naturligtvis minimera intrången och störningarna för befintliga bostäder och företag. Samtidigt så behöver den nya sträckningen uppfylla regionala och nationella intressen gällande god geometrisk utformning, förbättrad hastighetsstandard och minskade restider för att vara realiserbar.

Kommunens uppfattning är att även om utredningen inte har någon formell status i den nationella planeringen så är den ett fullgott underlag för kommande utredningar inom Trafikverket gällande framtida järnvägsstråk genom Köping. En samsyn med Trafikverket om framtida järnvägssträckning genom Köping skulle ge ett tydligt stöd för kommunens fysiska planering men också ge viktiga utgångspunkter för Trafikverkets kommande inriktningsplanering för Mälarbanan.

Den kompletta utredningen heter ”Utredning framtida järnväg genom Köping”, Tyréns 2021-02-17. Konsekvenserna av förslaget återges översiktligt i miljökonsekvensbeskrivningen.

Miljökonsekvensbeskrivning, avsnitt Järnvägsreservat (PDF) Pdf, 8 MB.

Ställningstaganden:

• Köping verkar för att det ska finnas ett stationsläge i tätorten även vid en framtida ny järnvägssträckning genom Köping.
• Mark reserveras för framtida ny sträckning av Mälarbanan i dubbelspår genom Köping enligt den föreslagna korridoren i utredningens alternativ Centralt.
• Den föreslagna sträckningen är det studerade alternativ som bäst tillgodoser kommunala intressen med centralt stationsläge, men som också uppfyller regionala och nationella intressen gällande regional utveckling, god geometrisk utformning, förbättrad hastighetsstandard och minskade restider.
• Köpings kommun kommer verka för att en avsiktsförklaring upprättas med Trafikverket om den föreslagna korridoren i alternativ Centralt. I denna överenskommelse bör båda parter, med beaktande av olika intressen, uttrycka en gemensam syn på hur en järnvägssträckning genom Köpings centrala delar bör vara lokaliserad.
• Järnvägsreservatet ska ges högsta skyddsstatus i jämförelse med andra konkurrerande intressen. Inga åtgärder ska vidtas som omöjliggör eller väsentligt försvårar tillkomsten av en ny järnväg.
• Nya bostäder ska inte tillkomma i järnvägsreservatet eller sådan närhet av järnvägsreservatet att bostäderna kan förväntas utsättas för risker eller för buller från den framtida järnvägen som överskrider bullernormerna.
• Befintlig bostadsbebyggelse i järnvägsreservatet ska kunna användas, renoveras och byggas om för att fungera väl som bostad i väntan på att järnvägen anläggs. Bostäderna bör dock endast byggas ut i mindre omfattning, till exempel mindre utbyggnader eller komplementbyggnader. Detsamma gäller för befintliga bostäder som ligger så nära järnvägsreservatet att de kan förväntas utsättas för risker eller för buller från den framtida järnvägen som överskrider bullernormerna.
• Nya verksamheter eller anläggningar ska inte tillkomma i järnvägsreservatet eller i sådan närhet av järnvägsreservatet att de omöjliggör eller väsentligt försvårar tillkomsten av en ny järnväg.
• Befintliga verksamheter i järnvägsreservatet ska kunna bedrivas vidare i väntan på att järnvägen anläggs. Befintliga byggnader ska kunna renoveras, byggas om och moderniseras för att nuvarande typ av verksamhet ska kunna fungera väl. Mer kostsamma ombyggnationer, tillbyggnader och nybyggnationer bör inte ske. Eventuella nya byggnader ska vara av lägre värde eller med kort livslängd.
• Obebyggda ytor i reservatet vid Macksta kan användas som jordbruksmark, hästhagar, idrottsytor, odlingslotter eller liknande, i väntan på järnvägen. Obebyggda ytor i reservatet vid Byslätten kan med fördel användas för solceller eftersom det finns två närliggande stora transformatorstationer. Andra icke-permanenta användningar kan också vara möjliga.
• Mark ska reserveras för framtida ny järnvägsstation inklusive ytor för parkeringar, service och järnvägspark i östra delarna av Mariakajen. Kommunen behöver även ta hänsyn till järnvägsstationens framtida läge vid planering av förändringar i omkringliggande kvarter och infrastruktur.
• Konsekvenser av en tunnel under Karlbergsskogen behöver utredas i ett tidigt skede av utredningsprocessen inför anläggande av ny järnväg.
• Konsekvenser för dagvattenhantering och markavvattning kopplat till översvämningsrisk behöver utredas i ett tidigt skede av utredningsprocessen inför anläggande av ny järnväg där denna kommer passera lågpunkter i terrängen vid Byslätten och Macksta.