8. Grönstruktur

Du kan klicka runt i kartan och läsa mer om varje område. Du kan tända och släcka lager i menyn längst ner till höger.

Öppna kartan i ny flik

Naturlandskapet kring Köpings tätort

Grönstrukturen i Köping präglas av det flacka jordbrukslandskapet som omger staden. Öar av bevarade skogsområden samt de båda åar som rinner samman i tätorten ökar den biologiska mångfalden och skapar möjligheter till gröna, variationsrika stråk.

Ur en regional synvinkel är det följande landskapselement vi behöver ta hänsyn till:

• Ädellövslandskapet längs Mälarens stränder. I Köping utmärker sig i det sammanhanget Barkarövikens landskap med grova skyddsvärda ädellövträd och Norsa hagars betade strandängar och rika fågelliv.
• Köpingsåsen med dess grova träd och sandlevande flora och fauna.
• Köpingsviken, Köpingsån, Kölstaån och Valstaån med de parker som omger åarna.

Utförligare beskrivningar av naturen i och kring Köpings tätort finns i kommunens olika planeringsunderlag.

Planeringsunderlag, avsnitt Topografi, landskap och grönstruktur (PDF) Pdf, 6 MB.

Värdet av gröna områden

Natur- och grönområden i en stad har många viktiga funktioner för invånarnas välmående. Träd bidrar med svalkande skugga under varma dagar. Avskärmningar med buskar och träd fungerar bullerdämpande och kan därför skapa platser av tystnad och avkoppling. Stigar och vandringsleder ger möjlighet till promenader, löpning och cykelturer. Den tätortsnära naturen är också en av få icke kommersiella rum som finns i staden och en plats dit alla har tillträde och kan mötas.

Insikten om hur utevistelse i natur- och grönområden inverkar positivt på folkhälsan har successivt ökat i takt med att stress, utbrändhet och övervikt blivit allt större samhällsproblem. Forskning om sambandet mellan natur och hälsa visar att regelbunden vistelse i naturen ger färre fysiska och psykiska sjukdomar, bättre motorik, minskad stress, högre koncentrationsförmåga, bättre immunförsvar och snabbare läkningstid efter sjukdomar med mera.

Den biologiska mångfalden lägger grunden till alla de ekosystemtjänster som människan får ta del av. Att bevara fungerande ekosystem där en mängd olika organismer ges förutsättningar att existera är därför nödvändigt men kan vara en tuff utmaning för planerare i växande städer.

Människors behov kan hamna i konflikt med varandra när en del föredrar en gles och ”städad” skog med tillgängliga stigar och grillplatser, medan andra önskar en mer vild orörd skog att utforska eller orientera i. Det kan också bli konflikter mellan dem som promenerar, cyklar och rider om de ska samsas på samma stigar.

De grönområden som pekas ut i den fördjupade översiktsplanens karta och även små men värdefulla parkområden invävda i stadsbebyggelsen ingår i en aktiv grönstrukturplanering. De ska inte ses som ytor som väntar på att bli exploaterade.

Genom en kartläggning av grönstrukturen gjord 2019 (”Grönstruktur i Köping - kartläggning och strategi ur ett ekosystemtjänstperspektiv”, Ecograin, 2019), och genom tidigare inventeringar finns den befintliga grönstrukturens naturvärden och sociala värden väl dokumenterade. Materialet används som planeringsunderlag vid all planering och fysiska åtgärder. När grönstrukturens värden har vägts mot andra samhällsintressen vid framtagande av denna översiktsplan har dock vissa grönområden tagits i anspråk för bebyggelse och infrastruktur. Dessa intresseavvägningar redovisas i Miljökonsekvensbeskrivningen.

Miljökonsekvensbeskrivning, avsnitt Ekosystemtjänster (PDF) Pdf, 8 MB.

Utveckling av Köpings grönstruktur

Viljeinriktning och övergripande strategier

Ställningstaganden:

• Grönstrukturen i Köpings tätort ska präglas av å-stråket genom staden och närheten till lättillgängliga närrekreationsskogar.
• Vi ska sköta och utveckla de naturområden och parker som redan finns för att höja deras ekologiska och sociala värden.
• Vi vill att fler invånare ska använda Köpings parker och naturområden för rekreation, motion och lek. Därför ska vi utveckla befintliga parker och naturområden så att de blir mer tillgängliga och attraktiva.
• Störst insatser ska läggas i de delar av grönstrukturen som finns nära områden där många människor bor.
• Den biologiska mångfalden måste värnas. Detta sker främst genom att utvalda delar av våra grönområden sköts på det sätt som gynnar naturvärdena mest, att vi ökar pollinerande insekters möjligheter att leva i stadsmiljön och att vi bevarar och utvecklar gröna stråk.

Tätortsnära skogar

Ställningstaganden:

• De tätortsnära skogarna ska göras tillgängliga och attraktiva för fler invånare genom välkomnande entréer, skyltade stigar och målpunkter så som grillplatser eller naturlek.
• Köpings olika tätortsnära skogar ska skötas och utvecklas med lite olika inriktning. Det gör att både den som exempelvis önskar gles och ”städad” skog med tillgängliga promenadstigar och rastplatser och den som önskar ströva eller orientera i vild orörd skog ska kunna hitta områden som passar. Se beskrivning till områdena i kartan.
  
• Separering av stigar för cykel, promenad och ridning ska eftersträvas i tätortsnära skogar med många besökare.
• Skogsbruket på kommunägd mark ska utföras med hänsyn till biologiska och rekreativa värden och inte med hänsyn till virkesproduktion.
• Nära bostäder, vid entrépunkter, längs större stigar och kring besöksmål sköts skogen på ett sådant sätt som gynnar människors rekreation och lek. Där de högsta naturvärden finns och i övriga delar av skogarna sköts skogen på ett sådant sätt som gynnar biologisk mångfald.
• Skötselplaner ska tas fram för de olika tätortsnära skogarna som följer ovanstående principer.

Stadens parker

Köpings parker har en stor betydelse för invånarna, besökare och den ekologiska kvalitén. Parkerna är invånarnas vardagsrum och bidrar till liv och rörelse i tätorten. För de invånare som inte har möjlighet att ta sig ut i skogsmarken fyller parkerna en mycket viktig funktion. Som en arena för rekreation, lek, aktiviteter och som mötesplats är parkerna en del av Köpings sociala hållbarhet. Parkerna bidrar också med biologiska värden (exempelvis en variation av arter, pollinering, ekologiska spridningsvägar och en variation av mikrohabitat) inom tätorten.

Ställningstaganden:

• Alla namnsatta parker inom tätorten ska bevaras och utvecklas, om inte kartan till fördjupningen av översiktsplanen visar annat.
• Det är av stor vikt att möjliggöra för nya parker inom tätorten, både i takt med att nya områden utvecklas och i befintlig miljö där det saknas tillgängliga offentliga rum.
• Även små parker är viktiga pusselbitar i tätortens grönstruktur och offentliga rum.
• Variationsrika gröna strukturer, vilda zoner och lågintensiv skötsel på utvalda parkytor kan i högre grad än idag öka biologisk mångfald och stärka ekologiska spridningssamband. Stadens parker behöver i högre grad än idag innehålla mat och husrum för parkernas invånare: hålträd, holkar, insektshotell, rishögar, småvatten, buskar och träd som blommar vid olika tider och ger mat hela säsongen.
• Ytor bör planeras för flera ekosystemtjänster. Exempelvis kan en dagvattendamm för fördröjning av regnvatten också gestaltas som en del i en rekreativ parkmiljö och förses med växtlighet som gynnar biologisk mångfald.
• Stadens parker ska utvecklas och stärkas som tillgängliga, attraktiva och varierade platser för Köpings invånare i alla olika åldrar.
• Ett parkprogram ska tas fram där dessa frågor fördjupas. Parkprogrammet som tas fram bör utreda parkernas brister och behov för att stärka tätortens grönstrukturer med alla de funktioner som parkerna skapar, för social- och ekologisk hållbarhet i hela tätorten.

Gröna stråk

För att parker och grön- och vattenområden ska bli tillgängliga, är det viktigt att det finns stråk som binder samman små och stora grönområden. Det kan röra sig om stigar i naturområden som knyter samman målpunkter, men det kan också vara trädkantade gång- och cykelstråk i stadsmiljö. Dessa stråk och nätverk fungerar också som spridningsvägar för växter och djur.

Ställningstaganden:

• Vi vill bevara och utveckla gröna stråk till ett sammanhängande nätverk.
• Nya gröna kopplingar ska skapas där sådana är biologiskt motiverade, exempelvis för att motverka barriäreffekter.
• De gröna stråken ska möjliggöra rekreation och stimulera människor att gå och cykla till olika målpunkter. De gröna stråken ska även fungera som spridningsvägar för djur och växter.
• Fler gröna stråk kan utvecklas för att skapa promenadslingor på ett par kilometer, och som hjälp för att hitta ut till naturområdena.
• På många platser finns tänkta passager förbi privat kvartersmark och ut i naturen från en gata eller gång- och cykelväg. Kommunen ska värna allmänhetens tillgång till grönområdena genom att motverka spontant privatiserade ytor eller vildväxande grönska som på många platser hindrar tillgängligheten.

Å-stråket

De båda åarna Kölstaån och Valstaån som rinner samman till Köpingsån som mynnar i Mälaren har en stor betydelse för Köpings blå- och grönstruktur. Åarna och de många småparkerna längs vattnet utgör redan idag en viktig spridningskorridor för arter och ett populärt promenadstråk. Stråket kan på många sätt förstärkas och utvecklas för att bli en central grön kil genom staden.

Ställningstaganden:

• Kommunen ska bedriva ett långsiktigt arbete för att utveckla å-stråket, hela vägen från odlingslottsområdet till Köpingsviken. Ett separat utvecklingsprogram bör tas fram.
• Valstaån, Kölstaån och Köpingsån genom staden är betydelsefulla grönstråk där marken längs ån i högsta möjliga grad ska säkras för allmänhetens rekreation och möjlighet att röra sig längs ån.
• Där det är möjligt ska ån lämnas plats att kunna meandra på naturtroget sätt.
• Promenadstråket längs Kölstaån förlängs norrut till odlingslottsområdet och promenadväg längs Valstaån förlängs norrut till Ringvägen.
• De stora klippta gräsytor som omger ån från Kråkbacken och upp till odlingslottsområdet bör utvecklas för en större variation, exempelvis med planteringar, träddungar, ängsblommor och mindre vattenspeglar. Grönskan längs ån har här mer naturlig karaktär.
• Promenadstråket längs Köpingsåns strand förlängs till Norsa hagar. Anlagda ytor övergår i naturlig vegetation och enklare stig ju längre ut man når. Om markförhållanden och markägarfrågor visar det möjligt kan stråket förlängas med en enklare stig till Lindöberget.

Norsa hagar

Norsa hagar är ett betat hagmarksområde vid Mälaren, vilket är värdefullt för djur och växter som är knutna till våtmarker, strandängar och torrare betesmarker med lång hävd. I området finns också värdefull tallskog och en nyckelbiotop av lövrik barrskog. Strandängarna är framför allt en viktig rastplats för flyttande vadare men även en häckningsplats för en rad olika änder.

Den viktigaste skötseln av området är betet. Betet håller sly och starkväxande gräs borta vilket gör att konkurrenssvaga arter kan hålla sig kvar. På så sätt bibehålls en stor mångfald i gräsmarkerna. En stor andel död ved lämnas också kvar till förmån för olika typer av vedlevande insekter. En mångfald eftersträvas också i skogsbestånden där ädellövet ek och ask blir beståndsbildande på de ytor där granen fått ge vika för stormar och barkborreangrepp.

I områdets östra del är två torp från 1800-talets mitt belägna. Det norra torpet har rustats. Trädgården har kryddgård, köksväxtland med kulturarvsväxter samt rabatter med tidstypiska perenna växter.

Ställningstaganden:

• Området ska skötas genom bete för att bibehålla en mångfald i gräsmarkerna. Skogsbestånden sköts för en mångfald genom att ädellöv gynnas. Död ved lämnas kvar för att gynna vedlevande insekter.
• Området utvecklas som utflyktsmål med skyltning, nya stigar och rastställen.
• Norra torpet har ett kulturhistoriskt och pedagogiskt värde och kommunen ska jobba för att torpet kan användas mer, exempelvis som utflyktsmål för äldreboenden.
• Kommunen ska undersöka om det är möjligt att anlägga en stig, spång eller brygga någonstans i området där besökaren kan få vattenkontakt, om detta inte innebär att häckande och rastande fåglar störs för mycket.
• Kulturmiljön runt torpen värnas genom varsam upprustning av byggnader samt insatser för att synliggöra kulturlämningar.
• Kommunen avser att bilda naturreservat vid Norsa hagar. Det finns flera olika intressen att ta hänsyn till och utreda inför en reservatsbildning. Bland annat behöver hänsyn tas till stadens framtida utvecklingsmöjligheter så att dessa inte begränsas.

Övrigt

Ställningstaganden:

• Dokumentet ”Grönstruktur i Köping - kartläggning och strategi ur ett ekosystemtjänstperspektiv” (Ecograin, 2019), eller nyare kartering som ersätter denna, ska användas som ett planeringsunderlag vid fysisk planering och planering av åtgärder. Om planeringsunderlaget och översiktsplanen verkar motstridiga är det översiktsplanen som gäller.
• Skadelindringshierarkins principer ska tillämpas. Det innebär att negativa konsekvenser för grönstrukturen vid en exploatering i första hand ska undvikas eller minimeras. Värdefulla funktioner och höga värden som ändå går förlorade vid en exploatering ska där det är möjligt återställas eller kompenseras, i första hand i närområdet. Detta bör ingå i exploateringsprojektet.
• Kommunen ska föra dialog med fastighetsägare i de områden som har låg tillgång till ekosystemtjänster, främst Sjötullen, Byslätten och Nibble industriområde, för att inspirera till åtgärder, som exempelvis att anlägga ängsmarker istället för klippt gräs.
• I östra utkanterna av Köpings tätort markeras ett område som kan vara lämpligt för hästgårdar, där ängs- och hagmarker på detta sätt kan bevaras. Tillräckliga ytor behövs för att betet inte ska bli för intensivt.
• Gamla träd har ett stort värde i stadsmiljön och ska så långt det går bevaras. Träden behöver ges goda livsvillkor genom att hålla ett hänsynsavstånd till ny bebyggelse.
• Kommunen bör informera om syftet med olika insatser för att öka förståelsen för biologisk mångfald.
• En grönstrukturplan bör tas fram för att fördjupa och konkretisera ovanstående ställningstaganden.

Ställningstagandena i detta kapitel gäller centralorten Köping. För att hitta ställningstaganden om grönstruktur och naturvård i övriga kommunen, se den kommunomfattande översiktsplanen.